Kattpromenad och tråkfix i ensamheten

C har kört bana denna helg också och jag har varit på nätverksträff i fantastiska Uppsala (Jag har fingrat på massa gamla, fina böcker och njutit av inspirerande kollegor! Ekonomibibliotekarier är festligare än man kan tro!) så det har inte blivit så mycket jobb på gården. Lite har hänt men mest sådant som behöver rulla på vare sig en renoverar eller icke, typ som gräsklippning och städning och sådant.

När jag kom hem till ensamheten från Uppsala upptäckte jag att kattmaten var slut (och utan bil blir det för långt att cykla ca 5 mil för lite kattmat) så systrar fick snällt knapra i sig av knos mat istället. Kanske var det det som gjorde att de började följa med mig och kno på promenaderna till sjön? För det gör de nu nämligen. Mycket trevligt med mer sällskap!

Hela gänget på promenad och upptäcktsfärd!

Efter en del promenerande och vardagssysslor så blev det lite husfix gjort ändå. Nästa rum på agendan är ju stora rummet och för att vi snart ska kunna tapetsera det måste först tretexen mättas med tapetklister. Så det roliga fixet gjordes häromkvällen. 

Det må vara otroligt tråkigt men det går ganska snabbt, trots att det är stora ytor. Inget finlir utan bara rolla på! 

När det var klart tyckte jag att det vore roligt att göra något mer kreativt och som, kanske, blir fint. Jag har därför börjat måla om denna skapelse i någon slags chockrosa nyans. Tänker mig att det kan bli en bra kontrast till allt det gamla i matsalen. C är dock lite skeptisk och kanske lite rädd. Men det ska nog bli bra. Fortsättning följer... 

Trä goes pink!

Fridens!