Det dumma med gamla grejer...

Det bökiga med att gilla gamla grejer är att när man väl hittar något så tänker man lätt, ”Detta är den enda. Det kommer vara näst intill omöjligt att hitta en liknande igen”.

Därför blir det ibland så att man hittar en väldigt fin, liten byrå när man är på tredagarsseminarium i Norrköping. Och då får man helt enkelt baxa den genom fina Norrköping till tåget, med byte i Alvesta, och hem till Öland. Tur att den var liten och nätt i alla fall…

Fina Norrköping! En nya favoritstad må jag säga.

Lilla byrån på stationen i väntan på tåget söderut. Knähög och fin!

Och Patrik, jag ska försöka mig på en virituell rundtur i helgen. Får se vad det blir av det nästa vecka...

Fridens!