Upp till nock

I fredags for jag och Chippen med tåget till Kalmar för att möta upp C på banken. Alla lånepapper är nu signerade och solen skiner! Vi for ut redan på fredagen för jag var ju tvungen att klämma och känna lite på allt. C har ju redan varit där och röjt i veckorna så det var en smärre chock för mig att komma dit och se rummen tömda på alla möbler, så när på några träkolosser som vi inte kunde rubba längre än till mitten av matsalen och salongen.

Välkommen in!

Gårdshund to be...

"Det här gjorde jag i slöjden -95" Dock inte 1995...

Enrén till det "fräscha" gårdshuset.

Oj vad det ska eldas!

Den utrymda salongen

Snickarbyxor och stålhettor på!

I helgen har hyn mått uruselt. Vi har från morgon (ok, vi tog sovmorgon både lördagen och söndagen) till skymning stått i munskydd och immiga skyddsglasögon och rivit, bänt och burit gamla tapeter, timmerstockar och takskivor. Svetten har runnit och dammet har letat sig in i minsta lilla por...

Att riva tapeter var alldeles fantastiskt faktiskt, i alla fall den första timmen. Så många fina tapeter som gömde sig. Dessvärre var de i riktig dålig kondition, i alla fall i pigrummet, så det blev att fota och sedan riva ut. Ska försöka spara från de andra rummen. Kanske kan de bli fina som inramade? Som ett minne från en svunnen tid och svett i modern tid?

                                                                    170-år av tapeter...

                                          

C har varit den absolut tappraste den här helgen. Han går numera under namnet Christian Tigersågen. Det betyder inte, som har var orolig att folk skulle tro, att han använder tigersågen till allt, utan att han inte behövde använda den. Han fick ner timmerväggar ändå. Med ren styrka. Jag försökte också men fick inse att jag mest var en wannabe-tigersåg utan superkraft…

Tigersågen innan nedmonteringan av kub no. 1. Detta är hallen på övervåningen som det såg ut i fredags.

I helgen har vi främst lagt våra krafter på övervåningen/vinden. De små kuberna till rum har vi nu börjat plocka ner och det är nu bara en kub kvar. Det är verkligen fantastiskt smidigt att arbeta med timrat hus. Har man väl fått bort ”kantfästet” så är det bara att plocka timmerstockarna en efter en. Himla smart! Det har verkligen jobbats på däruppe och redan nu kan man känna hur det kommer bli. Spännande! Vi var lite oroliga hur det skulle gå med de långa och ståliga i familjen, då bjälkarna, för min del, varit i böj-på-nacken-höjd. Men problemet är nu kirrat! Erik, forna kollega från länsstyrelsen (tror jag!) på 190 centimeter var på besök igår och utan skor så var det till och med luftigt över hans huvud. Så den enda som nu kan behöva böja sig är min kära svåger Martin. Men det ska han nog fixa.

Kub no. 1:s sovrum på fredagskvällen...

Mysig el...

Väggar och tak är borta och av kuben finns nu bara minnen...

Råvinden som nu fungerar som timmerförråd

Taket från kuben har plockats ner och de gamla spikarna bevaras.

Meddelande från förr: "Den 19 oktober 1949 blir denna vägg klädd af John Johansson" + något jag inte kunnat tyda. Några tiotal år senare klär vi av väggen...

Det är söndag och vi har sopat och städat. En dimma av damm lämnar vi efter oss. På återseende!

Det har varit fantastiskt fint väder och varmt på ön i helgen, vilket känts i dammet och under munskyddet… Svetten har minst sagt lackat. Men vi har i alla fall unnat oss god lunch men ordentlig lunchpaus och känt av det fina vädret även utomhus. Sallad från Kallskänkan(?) i Kalmar på lördagen och egengrillade hamburgare på söndagen. Maten har intagits på det ”nya” gårdshusets trapp. Som mellanmål har, i alla fall jag, smaskat på päronen som växer på baksidan. Jag är mer för päron än äpple måste jag säga om det gäller att bara plocka från trädet. Jag åt säkert fem päron, minst, om dagen.

Lille Chippen har väl inte haft den mest givande helgen då han på grund av spikrisk fått hålla sig på nedervåningen och eftersom han är fasligt osjälvständig så har han mest legat på trappen eller bakom vårt sopberg och sett uppgiven ut. Lilla knoen…

Imorse tog jag och lille knoen 05.40-tåget från Kalmar till Linköping för att jobba med vanligt hedligt biblioteksjobb igen. Snickare på helgen - Bibliotekarie i veckorna. Vilket rafflande dubbelliv…

Inträngd bland alla pendlare...

Vad roligt att ni kära vänner hittat hit till min lilla renoveringsblogg förresten! Snart får ni hitta ut till gården på riktigt!